Varning för lite äckel



Tack till  alla er som höll tummarna för min intervju om jag berättade om igår. Fick mail av honom igår eftermiddag och skall göra en telefonintervju med honom dagarna efter att jag kommit hem.




Igår eftermiddag gick jag en promenad i parken, men för att komma till parken får jag gå genom lite gulliga Kina-typiska kvarter. Det var bara det att när jag tittade till höger, ca 1,5 meeter ifrån mig på trottoaren såg jag detta:


Det krälade utav bara den och blodet skvätte. Ormslakt på öppen gata är tydligen helt normalt här, eftersom jag var den enda som fick en chock när jag upptäckte att jag stod så nära det och man blev ju inte direkt hungrig av det.
Först tog han ormen (eller det kanske är en gigantisk daggmask) och satt fast dess huvud på en spik, sen tog han tag i svansen och snittade upp hela ormen. Om den levde eller hade andra ryckningar vet jag inte.. Men det var  jäkligt mycket sprattel! Kanske därifrån min medicin med ormgalla kommer ifrån?!



Har jag några läsare kvar nu eller är ni inte så känsliga? Har faktiskt en filmsnutt på det hela om ni känner er sugna på mer!


Min presentation som jag skall hålla på mässan är klar. Och idag ska jag sammanställa en intervju men Henry Wang, han hade skrivit väldigt långa och utförliga svar och jag har tänkt att jag ska vara klar med det till lunch.

Eftersom de flesta från mitt kontor åker till mässan redan i eftermiddag och kommer hem på tisdag kväll så kommer jag inte träffa dem nå mer på kontoret, så idag hade jag med lite presenter, pepparkakor och tack-kort till dem. Kommer ju träffa dem på mässan i helgen men lite jobbigt att släpa med kristall skålar på tåget. Sen på lunchen ska vi gå ut och äta tillsammans.

Börjar kännas som att allt man gör är "sista gången jag gör detta i Wuhan". Men samtidigt så går jag och undrar när jag tror att jag kommer tillbaka hit, det är trots allt inte en fråga om jag kommer hit, utan om när.

Eftet lunch ska jag åka ut till galoppbanan för studiebesök. Lite tråkigt väder idag med regn och blåst. Men inget man kan göra åt.


kram kram


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0